Fina obsar för daglediga

Väckarklockan ringer. Öppnar mitt södra öga. Slänger en blick på utetermometern. -17 grader kallt. Burrr!,sa Kasper. Men det är bara att släntra sig ur sänghalmen för det är 1 februari och första måndagen i månaden, vilket innebär ”Daglediga”.

Efter frukost och packat fika i ryggsäcken, ställdes kosan till Nabbviken och Ugglans träd. Det är nu ett antal år sedan vi hade en kattuggla i trädhålet. Försvann den av åldersskäl eller var det hamlingen av trädet som var orsaken?

Vi blev 12 som trotsat kylan och var sugna på vad som komma skall. Solen sken och det var vindstilla. Det bådade gott. Tre gråtrutar drog västerut - mot Kvitten? I dessa coronatider åkte vi var och en i sin bil ensam eller med sin livskamrat.

Karavanen förflyttades till Reningsverkets dammar och stora diket. I dammarna var nr 2 till hälften isbelagd och damm 3 helt med is. Vi noterade många gräsänder, några viggar och en ensam knölsvan. Den har varit där länge. Vadan detta?

Efter en promenad till diket kunde vi konstatera att vi stötte en gråhäger. Men den flyttade bara på sig ett kort stycke och ställde sig i vasskanten och kurad ihop sig. Tänk vad en stor fågel kan göra sig liten. Nästan i kråkstorlek.
I en bil satt Markku Kemppi och huttrade. Vinkade och visade oss var kungsfiskarna satt – två stycken. I mitt tycke var de mycket oskygga och var mycket tillmötesgående. Vi fick gott om tid att njuta av dessa diamanter i solskenet. Svårt att ge en rättvis bild av en sådan upplevelse. En björktrast och en rödhake kompletterade en fantastisk vintertavla.

Glada i hågen drog vi till silon vid Gorsingeholm. Högst upp i antennskogen satt den – pilgrimsfalken. Den har varit i området en längre tid. Mattillgången är ju god – kajor och tamduvor. Södra kyrkogården nästa! De vanliga arterna vid matbordet. Ingen forsärla i den porlande bäcken. Inte så konstigt heller. Is!

Vid Bågskyttebanans matning var det full rulle. Matningen är idealisk! Fri från insyn och ett mycket tätt buskage runt omkring. Även sparvhöken har det svårt här. Bofink, bergfink, rödhake, domherre och koltrast var de lite roligare arterna. Det roligaste var nog ändå de fyra stjärtmesar som fick dagens ranson av energi vid nötmataren.

Som avslutning begav vi oss till Gorsingdal för av avnjuta det medhavda kaffet och macka. Ett tillskott i artlistan blev större hackspetten. Några kunde även notera en förbiflygande fjällvråk. Dagens skörd blev 23 arter, inget dåligt resultat under rådande omständigheter.

Text Leif Ekblom