FSOs höstmöte 2015
Vi var 39 medlemmar som den 8 november, en söndagsmorgon i regn, gick in på Åsa folkhögskola i Sköldinge. Glada i hågen efter en mycket givande dag med intressanta föreläsningar, gick vi senare på eftermiddagen ut i ett strålande sol med en helt molnfri himmel. Från Strängnäs var vi nio stycken.

Dagen började med Jan Gustavsson från Tärnan, som redovisade ett preliminärt resultat av ett uppdrag från länsstyrelsen. Uppdraget var att genomföra en kustfågelinventering 2015 längs Södermanlandskusten från Trosa till Oxelösund. Av 43 listade arter fan man 41 st. De som uteblev var mindre strandpipare och bergand.

Jan redovisade vilket samband man fann mellan häckningar av silvertärna och kustlabb. Kustlabben häckar med förkärlek nära kolonier av silvertärna. Labben profiterar på tärnan. Den anfaller tärnan tills den släpper sitt byte. Labben är en riktig rovfågel – en parasit! Skräntärnan, som också häckar i yttre skärgården och fiskar i inlandssjöar, t ex Yngaren, har lärt sig. I början anflyger de mot boet på låg höjd och blir av med maten. De har snabbt lärt sig att flyga hem på mycket hög höjd för att göra en snabb djupdykning till boet med mat till ungarna.

Därefter berättade Rolf Pettersson om läget med Vadsjöprojektet i Husby-Oppunda. Klarvattenytan har gjorts större genom bearbetning av vass och andra gröna örter. Ny vattenpump har installerats, som kan kara av 240 sekundliter. Vattennivån regleras upp till 45 cm nivåskillnad. På så sätt tuktas igenväxningen och att vid lämpliga tider blottlägger vadarbankar.

Även fiskbeståndet regleras på detta sätt. Havsörnarna samlas i stora skaror för att plocka lättfångad fisk. Vid ett tillfälle var 42 örnar vid sjön vid samma tillfälle. En av förutsättningarna för ett lyckat projekt är att berörda markägare ställer sig positiva. I det här fallet är det så. Även hembygdsföreningen är involverad med anläggande av en promenadstig runt sjön. Fågelklubben kommer att sätta upp informationstavlor på lämpliga ställen som visar vilka fåglar som man kan se i sjön. Länsstyrelsen bidrar till projektet och äve till kostnader för skötsel.

FSO ordf. Ingvar Jansson informerade om ett uppdrag från länsstyrelsen att inventera kungsörn i Södermanland. TÄRNAN har under några år inventerat i länets södradelar. Nu vill länsstyrelsen utöka inventeringen 2016 till att även involvera de norra delarna av länet. Detta innebär att fågelklubbarna SOK, OKE, KVO och FOF är tillfrågade om sin medverkan. För detta uppdrag krävs att man kan ställa upp när lämpligt väder infinner sig. Därför är bara ”daglediga” aktuella. SOK har anmält sitt intresse med idag sex intresserade. Inventeringen sker under tre dagar i februari-mars med spelflykt och under juli-augusti med ungfågelflykt.
Från länsstyrelsen berättade sedan Karl Ingvarsson om naturvårdsbränning i skog och naturliga bränder under senare tid. ”Allt som sker i skog börjar och slutar med brand”. Det behövs störningar för att behålla den biologiska mångfalden. Som störning kan man räkna t ex stora stormar (Per, Gudrun), översvämningar, insektsangrepp, skogsbrand. Vad gör en skogsbrand för positiva effekter? 100-tals arter gynnas, t ex nattskärra, brandsvedjenäva och barkskinnbagge. Brand ger att skogen blir ljusare, öppnare och ger varmare mark. Träd skadas och dödas, som ger död ved. Trädbeståndet föryngras naturligt. Man kan se på de gamla döda träd som varit med om bränder – när de har varit. På en tall kan ses att den är från 1420-talet och genomgått nio bränder. Brand är den dominerande störningstypen i sydsvensk skog. Efter bränder som Tyresta 1999 och Västmanland 2014 avsätts ytor som reservat för att man vill studera brandens påverkan och utvecklingen av den biologiska mångfalden efter en brand.

Efter en god lunch fick vi genom Lennart Eriksson information om det pågående lomprojektet i Södermanland. I Europa finns ca 20 000 par storlommar varav ca 1/3 finns i Sverige. Vi har med andra ord ett stort artansvar för lommen. Man kommer att märka storlommar med sändare, som man gjort med smålom med gott resultat. Kunskapen om flyttningsmönster, häcknings- samt övervintringsområden skall utvecklas. Andreas Grabs visade bilder från en kväll vid Gölsjön där man fångade storlom med hjälp av lampa och håv. Lommarna ringmärktes och släpptes.

Avslutningsvis berättade Lennart Wahlén om FSO:s fågelstation Harts-Enskär och dess verksamhet genom 50 år. Lars Broberg var med och planerade och genomförde utbyggnaden av stationen. Inledningsvis bodde man i tält, baracken byggdes 1989. Platsen är strategisk – en udde längst ut i havsbandet. Fåglarna dras dit efter att ha passerat Landsort på hösten och Oxelösund med Hävringe på våren. Genom åren har 164 arter ringmärkts (bl a vitryggig hackspett, sommargylling, nordsångare, svarthakad buskskvätta, rödstrupig sångare, blåstjärt). 261 arter har noterats.

Lars Broberg var med 1967 att fånga 95 st pärlugglor, i år märktes 41 st på en natt. Ett år fångades 102 sparvugglor. Stationen är den enda stationen i Sverige som fångat sparvugglor. Under de första åren noterades 10 revir av höksångare, nu finns inga. Totalt hat ca 175 000 fåglar ringmärkts. Kungsfågel har den största andelen med 53 000 st. Sedan kommer rödhake med 20 000 och lövsångare 19 000. Dessa tre arter svara för 54% av all märkning. Högsta återfyndsprocenten har sparvhök med 8%. Därefter följer tordmule med 3,3% och pärluggla 2%. Arter som minskat radikalt är svärta, småskrake, silltrut tordmule, tobisgrissla och ejder. Orsaker kan vara minkens utbredning, tiaminbrist (B-vitaminbrist) och havsörnens ökning.

Leif Ekblom